De föreslagna nya bevarandemålen för Natura 2000-områden längs Klarälven riskerar att få allvarliga konsekvenser för elproduktion, dammar och andra skydd mot översvämning, jord- och skogsbruk, turismen och övrigt näringsliv, viktig infrastruktur och samhällets beredskap i hela Värmland.
Miljö- och naturvärden är självklart viktiga. Men de skyddas ju inte genom att man blundar för de uppenbara risker som finns för människor, verksamheter, elförsörjning och samhällsfunktioner. Det är definitivt inte någon hållbar förvaltning.
Översvämningsrisker beskrivs som något positivt, utan någon analys av negativa konsekvenser för människor, fastigheter och samhällsfunktioner. Trots att historiska översvämningar tydligt visat på oönskade följder av höga flöden.Att man föreslår en återgång till mer naturliga flöden, som innan det fanns dammar, innebär direkta säkerhetsrisker. Särskilt i ett förändrat klimat med ökande extremväder som skyfall och stormar.
Bevarandemålen måste följa nationella riktlinjer för vattenkraft och översynen ska utgå från regeringens direktiv. Det gör de inte och balansen mellan miljöhänsyn och livsviktiga samhällsnyttor saknas helt.
Vattenkraften fanns redan när Natura 2000-områdena pekades ut och att nu behandla befintliga verksamheter som om de vore nya hot, strider mot både rättssäkerhet och lagstiftarens intentioner.
Hotet mot viktig infrastruktur och transporter blir tydligt genom den allvarliga situationen för riksväg 62, där nödvändiga skredsäkringar inte tillåtits att genomföras. Vägen har avgörande betydelse för hela länets transporter. Till råga på allt riskerar människor att skadas eller dö till följd av att nödvändiga säkerhetsåtgärder blockeras, vilket är helt oacceptabelt.
Ett givet krav är att Länsstyrelsen pausar processen och genomför fullständiga konsekvensanalyser, där landsbygden, människor, verksamheter och alla samhällsnyttor vägs in. Myndigheten har även skyldighet att invänta pågående regeringsuppdrag om vattenkraft, Natura 2000 och vattenförvaltning.
